Det var mörkt, igenmulet och bara 4 grader varmt när Anders kom och hämtade mig. Vi skall åka till Skepphultaskogen, ca 8 km från Svennevad, vid en liten ort med namnet Skogaholm, som inte skall förväxlas med brödbakning. Skepphultaskogen anses vara ett av de största bestånden i norra Europa med jättehöga granar och tallar från mitten av 1700 talet och mer än 40 m höga. Det är en mäktig känsla att titta upp på de höga träden. Tyvärr har en del av de fridlysta tallarna blåst omkull vid stormen 2005. Efter att ha strövat runt bland jätteträden fortsatte vi till Sandvikenbadet för att klättra upp till Skåle klint och beundra utsikten över sjön Tisaren. Klinten är den högsta punkten i Skåle Naturpark, ca 95 m över sjön Tsarens vattenyta. Det ligger kullfallna träd överallt och i nordsluttningen finns det klappersten med ett tunt jordlager. Det är konstigt att den omkullfallna tallen har kunnat växa där. Det värmde gott med en kopp kaffe och en macka när vi kom ner till bilen igen.
Skepphultaskogen
Skåle Naturpark
